Allergener på öletiketten: så gör du rätt

Nästan allt öl innehåller ett allergen, och det sitter i själva grunden: malten. Öl över 1,2 % vol behöver ingen ingrediensförteckning, och därför är det lätt att glömma allergenerna. Förteckningen är frivillig för starkare öl, men allergenerna ska alltid fram.

Reglerna står i EU:s märkningsregler, förordning (EU) nr 1169/2011, främst artikel 21 och bilaga II. Bilagan räknar upp 14 grupper av ämnen som ska anges.

Korn, vete, havre och råg

Första punkten i bilaga II är spannmål som innehåller gluten: vete (till exempel spelt och khorasanvete), råg, korn, havre och hybridiserade sorter av dem, som rågvete. Produkter av de här spannmålen omfattas också. För en bryggare betyder det att nästan varje maltsort i receptet är ett allergen.

Det är sädesslaget som räknas, inte maltens namn. Golden Promise, pilsnermalt, münchenermalt, Caramunich och Carafa är alla kornmalt. Havreflingor och havremalt är havre, rågmalt är råg, och vetemalt och omältat vete är vete. EU-kommissionen kräver en tydlig hänvisning till sädesslaget, så ett maltnamn utan sädesslag räcker inte. Livsmedelsverkets eget exempel är "malt av korn".

Spelt ska kopplas till vete. Kommissionens exempel är "vete (spelt)" och "speltvete", så i en ingrediensförteckning kan det bli "VETEmalt (spelt)" eller "SPELTVETEmalt", inte bara "speltmalt".

Några produkter av de här sädesslagen är undantagna: glukossirap av vete eller korn och maltodextrin av vete (bilaga II punkt 1 a–c). Majs, ris och hirs omfattas inte. Maltodextrin för bryggning görs nästan alltid av majs och skrivs då bara som "maltodextrin". Skulle din vara gjord av korn ska KORN framhävas, men det är ovanligt.

Varför "KORNmalt" och inte "gluten"

Enligt EU-kommissionens tillkännagivande om allergeninformation (2017/C 428/01, punkt 8) ska ingredienser av gluteninnehållande spannmål anges med det specifika sädesslaget. "Innehåller gluten" säger inte vilket det är, och den som tål havre men inte vete får ingen hjälp av det. Ordet "gluten" behövs alltså inte, men "korn" gör det. Du får frivilligt lägga till "gluten", till exempel "KORNmalt (gluten)", men aldrig skriva bara "gluten" (punkt 10).

Samma sak gäller öl som behandlats med enzym för att bryta ner glutenet. Det är fortfarande bryggt på korn, och korn ska anges. Ordet "glutenfri" får bara stå om ölet innehåller högst 20 mg gluten per kilo (förordning (EU) nr 828/2014), och korn ska ändå anges (2017/C 428/01, punkt 12).

Framhävning i ingrediensförteckningen

När ölet har en ingrediensförteckning ska allergenerna framhävas i den, så att de skiljer sig från resten av texten (artikel 21.1 b). Det vanliga är versaler eller fetstil:

Ingredienser: vatten, KORNmalt, VETEmalt, HAVREflingor, humle, jäst.

Det räcker att framhäva den del av ordet som är allergenet. "KORNmalt", "KORNMALT" och kornmalt i fetstil fungerar alla. Livsmedelsverkets eget exempel är "VETEmjöl, fullkorn av HAVRE". Att enbart markera allergenet med en asterisk och en fotnot räcker inte, enligt Kontrollwiki.

Den vanligaste fällan är att framhäva annat. Enligt Kontrollwiki får inga andra ämnen framhävas i förteckningen. Står humlesorterna i versaler, "humle (CITRA, MOSAIC)", eller i fetstil för att det ser snyggt ut, slutar allergenerna att sticka ut. Skriv humlesorterna som vanliga namn: "humle (Citra, Mosaic)".

När behövs en Innehåller-rad?

Det beror på om etiketten har en ingrediensförteckning.

Utan ingrediensförteckning, vilket är det vanliga för öl över 1,2 % vol, anges allergenerna med ordet "Innehåller" följt av allergenet (artikel 21.1): "Innehåller korn." eller "Innehåller korn och vete." Förordningen kräver ingen egen rad, men det gör uppgiften lätt att hitta. Allergenerna behöver inte framhävas här, så vanliga gemener går bra. Raden ska vara på svenska när ölet säljs i Sverige (LIVSFS 2014:4, 5 §) och ha samma minsta x-höjd som de andra obligatoriska uppgifterna, 1,2 mm. Den behöver däremot inte stå i samma synfält som beteckning, alkoholhalt och volym.

Med ingrediensförteckning ska det inte finnas någon Innehåller-rad. Allergenerna får inte upprepas utanför förteckningen (2017/C 428/01, punkt 27; Kontrollwiki). Livsmedelsverkets förklaring är att konsumenten annars kan tro att allergener alltid står separat, och att en produkt utan en sådan rad saknar allergener.

Vin har egna regler. Där får ingrediensförteckningen och det mesta av näringsdeklarationen ligga bakom en QR-kod, men energivärdet och allergenraden, "Innehåller sulfiter", ska ändå stå på flaskan, och allergenraden ska vara på svenska. Ägg och mjölk som använts som klarningsmedel och finns kvar i vinet ska också anges.

Exempel från vanliga ölstilar

Ölstil	Allergener	I ingrediensförteckningen	Utan förteckning
Pilsner, lager, pale ale	korn	KORNmalt	Innehåller korn.
Hefeweizen, witbier	korn, vete	KORNmalt, VETEmalt, omältat VETE	Innehåller korn och vete.
Oatmeal stout, NEIPA med havre	korn, havre	KORNmalt, HAVREflingor	Innehåller korn och havre.
Roggenbier, rye IPA	korn, råg	KORNmalt, RÅGmalt	Innehåller korn och råg.
Milk stout	korn, mjölk	KORNmalt, laktos (MJÖLK)	Innehåller korn och mjölk.
Cider med tillsatt sulfit över 10 mg/l	sulfiter	antioxidationsmedel (kaliumdiSULFIT)	Innehåller sulfiter.

Sulfit är en tillsats, och tillsatser skrivs i listan med kategorin följd av tillsatsens eget namn eller E-nummer (bilaga VII del C). "antioxidationsmedel (SULFITER)" räcker därför inte.

Laktos i milk stout

Laktos är mjölksocker. Bilaga II punkt 7 gäller "mjölk och produkter därav (inklusive laktos)", så en milk stout eller en pastry sour med laktos ska ange mjölk. Ordet "laktos" räcker inte ensamt. Enligt Kontrollwiki måste det framgå att den kommer från mjölk: "laktos (MJÖLK)". Utan ingrediensförteckning blir raden "Innehåller korn och mjölk."

Tänk på att laktosen inte jäser ut. Den finns kvar i den färdiga ölen, och den som inte tål mjölk behöver veta det.

Frukt, kryddor och annat i kitteln

De flesta smaksättningar är inte allergener. Hallon, körsbär, mango, apelsinskal, koriander, kanel och vanilj finns inte i bilaga II. Några saker är ändå värda att hålla koll på.

Nötter. En julöl med mandel eller en brown ale med hasselnöt ska ange nötterna: "MANDEL", "HASSELNÖTTER". Jordnötter är en egen grupp, så en stout med jordnötssmör ska ange "JORDNÖTTER". Listan över nötter är uttömmande. Kokosnöt och pinjenöt finns inte med, så en coconut porter behöver inget allergen för kokosen.

Sulfiter. Sulfiter ska anges när sulfit har tillsatts och den totala halten i den färdiga drycken, inklusive den som bildas naturligt, är över 10 mg/l räknat som svaveldioxid (bilaga II punkt 12). Det kan gälla en fruktsour med fruktpuré som konserverats med sulfit, eller en cider där du använt Campdentabletter. Fråga leverantören av purén om sulfithalten.

Selleri, senap och sesam står också i bilaga II. De är ovanliga i öl, men värda att ha i huvudet när receptet blir experimentellt.

Klarningsmedel. Husbloss och fiskgelatin som används som klarningsmedel i öl och vin är undantagna (bilaga II punkt 4 b).

Mjöd behöver inget allergen för honungen, som inte finns i bilaga II, men sulfiter ska anges om de tillsatts över gränsen.

Ett sätt att arbeta

Gå igenom receptet en ingrediens i taget och fråga vilket sädesslag eller vilken grupp i bilaga II den hör till. Skriv sedan listan i fallande vikt och framhäv bara allergenorden. Vill du inte ha en ingrediensförteckning, samla allergenerna i en Innehåller-rad.

I BrewLabel kontrollerar Märkningskollen i Plus att allergenerna i listan är framhävda och att inget annat är det, och föreslår att Innehåller-raden stängs av när listan redan visar allergenerna.

Senast granskad: 21 oktober 2026

Det här är en guide till märkningen, inte juridisk rådgivning. Reglerna kan ändras. Säljer du din dryck, kontrollera med Livsmedelsverket eller din kommun.